LillyMarlén

Owe kom in i köket där hans mamma förberedde middagen. Han skulle
snart
fylla år och han tänkte att det nu var ett bra tillfälle att tala om
vad han önskade sig.
- Mamma, jag vill ha en cykel i födelsedagspresent.
Nu var Owe något av en bråkstake. Han hade hamnat i trubbel både i
skolan och hemma.
Så hans mamma frågade om han tyckte att han förtjänade att få en
cykel
i födelsedagspresent. Naturligtvis tyckte Owe det.
Owes mamma tyckte att han kunde behöva tänka över hur han uppfört
sig
det senaste året.
Och, då hon var religiös, bad hon Owe skriva ett brev till Gud och
berätta för honom varför han förtjänade en cykel i
födelsedagspresent.
Owe gick upp på sitt rum och satte sig att skriva ett brev till Gud

1:a brevet:
Käre Gud, Jag har varit en väldigt snäll pojke detta år och jag vill
ha
en cykel i födelsedagspresent. Jag vill ha en röd.
Din vän Owe

Owe visste förstås att det här var inte sant. Han hade inte varit
någon
väldigt snäll pojke i år, så han rev sönder brevet och började med
ett
nytt.

2:a brevet:
Käre Gud,
Det här är din vän Owe. Jag har varit en ganska snäll pojke i år
och
jag vill ha en röd cykel i födelsedagspresent.
Tack så mycket, Owe

Owe visste att inte det här var sant heller. Han rev sönder brevet och
började på ett nytt.

3:e brevet:
Käre Gud, Jag har skött mig det här året och jag vill verkligen ha
en
röd cykel i födelsedagspresent.
Owe

Owe visste att han inte kunde sända det här brevet heller till Gud.
Owe var verkligen upprörd. Han gick ned till sin mamma och sa att han
ville gå till kyrkan.
- Se bara till att du är hemma i tid för middagen, svarade hon.
Owe gick gatan bort till kyrkan och upp till altaret. Han tittade sig
omkring för att se om någon annan var där.
Han tog statyn av Jungfru Maria, stoppade den innanför jackan och
sprang ut ur kyrkan, nedför gatan, in i huset och upp på sitt rum.
När han stängt dörren om sig satte han sig ned med papper och penna.
Owe började skriva sitt brev till Gud.:

4:e brevet:
JAG HAR DIN MORSA. OM DU VILL SE HENNE IGEN, SKICKA CYKELN.
DU VET VEM