Jag lyssnar på musik...
Idag när jag kollade i spelaren hade min man lyssnat på sin favoritmusik. I spelaren låg albumet "At war with Satan" med Venom...varför så tungt, ilsket, agressivt??? HAr han någon dold frustration som han tar ut genom musiken, eller i mina öron SKRÄNET?? Jag får köra lite perceptionpsykologi med honom - det sinnet tar in får han rita till. Vi gjorde det på psykoloin i höstas och det blev till en utställning i foajén på skolan, ett trevligt kollage!
Svammel skrammel!
Rock on my friends!
Hahaha!
JA musik tolkar ju vi emotionellt! (Men karlar e nog inte så!) HAr många ggr sagt till gubben... varför spelar du den låten? -Den e ju bra! tycker han... JA men, alltså... funderar du på det de sjunger???
_Höh? VAd menar du!? Äsch... det var inget!
För övrigt e han ju sån därina gammal pungkrockare! Och när han slängde på en sån platta på tredje våningen i huset och vred upp volymen på max, då häll jag mig automatiskt väck!
Men om det var av självbevarelsedrift eller oro för att han var beredd att slå nån på käften vet jag inte! Haha! (Ok, han e inte kapabel att slå på nån... men jag fick den känslan själv när jag hörde sån musik... och då måste ju ALLA andra oxå få samma känsla ju... eller hur!? Haha! Spåneri o spånera, ha en toppenda´!!!
PiaLiaLP
Just ME again!
KNÄCKEBRÖD!? Ischiamaja!
Det e ju inte ens gott! Stööön!
MEn jag får ju försöka!
Förstör man fibrerna om man doppar det i nåt gott? Som mjälk då till exempel!? Hehe!
TAck för grattiset förresten! Yeah!
meddelar att kvinnan är hemma igen,.,o hon skriver på sin laptop...hehe
mitt arbete om häxorna är färdigt...ahhhh så skönt..saknar dig..tur att det snart är måndag...