The spagetti incident...
Kan någon av er läsare förstå hur mycker jag längtar efter EN endaste EN dags lugn och ro?!? Jag älskar verkligen mina små godingar, men ibland vill jag bara ställa mej på trappan utanför huset och skrika allt vad jag kan rakt ut i luften, ett riktig härligt, förlösande vrål! Sedan bara gå, gå, gå, långt bort till ensamheten, där jag får vara jag och framförallt vara ifred!!! Konstigt att hjärtat far iväg och att man blir alldeles håglös istället för tvärtom! I need a break!!
Speedy hugs!
Ja du min vän.,..o värre blir det...
Men du är superwoman..o fixar det allt..det vet jag
MMen herreuud C, du behöver en varm semster, kom nu hit vetja så slipper du snö, vinteroveraller och att skrapa bilen...här e garanterat snöfritt *S*
P.s När jag läste ditt inlägg blev jag helt stressad, my god du e verkligen superwomen!!! *L*
Kramis
Men gumman! Jag förstår mer än väl! Vi kanske skulle införa träffar där en mamma lämnar av sina troll osså tar den andra fem mammorna hand om de barn som är avlämnade och mamma1 kan åka och ta hand om sig själv ett par timmar.
Lämpa över dem på R en dag i helgen och ha en C-dag!
Kramar i massor
Hujedamig.......när jag läser sånt här kan jag skatta mig lycklig att jag inte fått några barn. Skämt åsido....trösta dig med de dagar då det är lite lugnare (för dom finns väl.....eller......annars vet jag inte) hihi
Måste vara först.......hihi......Mat-Tina har fått en pojke, gått över tiden 1,5 vecka......har du tröttnat att kolla webbisarna?